Ja har man inget annat för sig kan man ju alltid spendera dagen på närakuten!

Igår började nässelutslagen sprida sig mer och mer och fingrarna svullnade. Jag blev lite orolig men gick och lade mig och sov och hoppades att det skulle försvinna under natten. När jag vaknade var det dock ännu värre, hade utslag på i princip varenda kroppsdel och ögat hade svullnat, läpparna kändes konstiga och jag ringde 1177 och fick rådet att ringa Brommaplans Närakut. Så då gjorde jag det, och så åkte jag dit.

Anmälde mig i receptionen och satte mig och väntade. Och väntade. Och väntade. Folk kom och gick, jag var den enda som aldrig fick komma in. Efter typ sådär 1½-2 timmar frågade de mig om jag inte hade fått träffa nån läkare än. Nä, sa jag och så fick jag gå fram till receptionen igen, och då visade det sig att de hade glömt mig! Tappat bort mig i systemet eller nåt. Sen fick jag i alla fall träffa en jättesnäll läkare som kallade mig Sankta Lisa och tackade mig om och om igen för mitt tålamod och för att jag inte blev arg över att få väta så länge... haha! Berättade om problemen med hosta, utslag osv, och han gav mig en Tavegyltablett mot allergi och tio kortisontabletter. Och gjorde ett halsprov (tops i halsen, så jävla obehagligt) som visade på streptokocker grupp A = halsfluss. Fast jag inte har ont i halsen. Ajaaaaa... Visst... Så nu sitter jag här med Kåvepenin som ska tas i tio dagar och kortisontabletter mot svullnad. Yippie-kay-ey!

Såklart krånglade det när jag skulle hämta medicinen också, för de hade inte betapred hemma. Utom ett paket, men det var för många tabletter i det. Fick det ändå. Sen hade de inte min Rhinocort så den fick jag inte. Hm. Men nu är jag äntligen "hemma" och har ätit en påse Riesen, ska vila lite tills maten är färdig. Orkar inte vara uppe för jag har inte lust att leka med barnen på min lediga (och sjuka) tid. Jag vill vara hemma-hemma och bli ompysslad istället. Men man kan inte få allt i världen. Det värsta är ju att jag inte får dansa heller...

Suuuuuuuck. Får väl isolera mig här nere som för två veckor sen när jag var magsjuk.

Hejdå.