söndag

Tro det eller ej, men jag fick INGEN träningsvärk efter springturen igår! Är riktigt förvånad med tanke på att jag knappt kunde gå efter den förra?! Och då sprang jag inte ens lika långt. Dessutom har vaden slutat krampa nu. Däremot blev det inte en springtur i regn, för det slutade regna precis när jag gav mig ut. Inget jag blev särskilt sur över dock!

Idag har det varit sommar igen! Har bränt ryggen så jävla mycket, den är knallröd med ett vitt streck rakt över och svider ordentligt. Men man måste ju passa på att vara ute när det väl bjuds på sol :)

Snart bär det iväg på zumba i Dala-floda! Så himla roligt, dans är absolut mitt livs kärlek!

perfekt och mindre perfekt

Igår hade jag en riktigt fin sommardag, sådär som sommardagar ska vara. Började med en snabb sväng till Borlänge. När jag kom hem blev det lunch i solen och så solade jag en stund innan vi åkte ut till sommarstugan där vi klättrade ut på stenarna i vattnet och kastade oss i. Låg i sjön och flöt med min flytväst en lång stund, haha. Skitskönt! Sen gick vi upp till stugan igen och jag klampade omkring i blåbärsriset i stövlar och bikini i säkert trekvart och åt nog en liter blåbär! På kvällen bar det av hemåt och så blev det grillmiddag på altanen. Perfekt!
 
Idag regnar det. Igen. Och jag funderar på om man kanske ska ta en springtur när man ändå redan rockar dränkt katt-looken efter cykelturen till affären. Det kan nog vara rätt skönt att springa i regn va? Min vad har dessutom nästan slutat krampa efter rundan jag sprang i onsdags. Den har varit ihopkrampad i tre dagar ja. Jag tror jag springer fel på nåt sätt för det är bara den högra vaden som blir stel och gör förbannat ont. Hmmmm.. Soffan lockar rejält... men soffan kommer inte göra mig vältränad, så hejdå soffan, hej springskor.

KBT och saknad

Hello!
Idag har jag varit på vårdcentralen och sprungit upp och ner i trapphuset med min psykolog för att framkalla hjärtklappning, haha. Sen höll vi andan för att framkalla känslan av att inte få luft. Lite läskigt men man lär sig såå mycket! Känns grymt bra.
 
Annars är detta en sån dag när jag saknar att bo i Nockeby , handla på Engströms, hämta "mina" ungar på förskolan, leka med dem i parken, titta på Händige Manny hela eftermiddagarna och ta tunnelbanan till Medborgarplatsen och Danscenter varje kväll. Känns som att det var i ett helt annat liv fast det var min vardag för bara 4 månader sen!
 
 

New York, New York

Fy fan vad mycket det är att fixa för att kunna åka och plugga i USA ett halvår. Det är knappast bara att packa väskan och dra imorgon liksom..Fattar nada.
 
Det ska skickas blanketter åt alla möjliga håll, skrivas på läkarintyg och skrivas ansökningsbrev, skrivas ut papper efter papper och ansökas om visum och fixas pass och hittas boende och man undrar så förbannat mycket! Hur blir det med mobilabonnemang? Internet? Mediciner? Bankkonton? Osv, osv, osv. Är nog tur att jag har till 21 december på mig att skicka in ansökan! Det är så mycket som rör sig i mitt huvud just nu, jag blir alldeles confused!
 
Dessutom visade det sig när jag var på AF häromdagen att de har gjort fel och inte informerat mig om nån  Alfa-kassagrej, så jag har egentligen haft rätt till nån ersättning som jag nu alltså inte har fått och då ska det skickas en miljard blanketter och formulär överallt om det med.
 
Känns som hela mitt liv just nu består av blanketter och formulär. Men så får det väl vara då, bara det blir bra i slutändan. Och det känns det som att det kommer bli:)
 
Är jag här om typ ett halvår? Det visar sig!

LOVALOT

I really love a lot
I really love a lot
I really love a lot
I really love a lot

But I fight the ones that fight me

Jag klarar vad jag vill

Idag har jag:
  • Träffat terapeuten som ska hjälpa mig med hantering av paniken, börjar KBT nästa vecka:)
  • Eldat
  • Grillat blåbär
  • Försökt lära mig spela gitarr. Klarade Idas sommarvisa faktiskt!
  • Insett att jag kanske måste börja fixa med allt inför New York om det nu ska bli nåt av det! Jag måste:
  1. Kopiera mina betyg och få dem vidimerade
  2. Skaffa nytt pass, kopöiera det och få det vidimerat
  3. Skicka in blankett 5514 till CSN
  4. Skriva ett personligt brev angående mina mål inom dansen och hur tiden på BDC ska hjälpa mig nå dem
  5. Skriva en dansresumé om tidigare dansträning och erfarenheter
  6. Ta dansfoton
  7. Skriva ut och fylla i ISVP Health Form och få det påskrivet av läkare
  8. Fylla i och skriva ut ansökningsblanketten
  9. Fixa utlandsstudieförsäkring
  10. Ansöka om visum på Amerikanska ambassaden.
Yes, jag ska genomföra detta. Jag vet att jag kan och jag ska bevisa både för mig själv och alla andra att det går.
Nu ska jag gå ut i garaget och låtsas att det är en dansstudio, hejdå.

Say no more, get on the floor

Hello!
Då har man serverat på dop också. Var kökspersonal tillsammans med mammas väninna igår, skitkul.
Och sen hade jag världens bästa kväll med världens bästa vänner igår förresten! Haha. KRÄJSY SJITT. Vad mer kan man säga? Tre tjejer, cider, musik, barfota mitt i natten, tango... kattungar? Haha, jaja. 
Tog väl bussen hem imorse med vad som var kvar av doptårtan, sen har jag varit in till Borlänge en sväng och sen var det meningen att jag skulle iväg på zumba men det går inte. Måste ta mitt jävla körkort nån gång!
Så då blev jag kvar hemma då. Har lagat mat. Supergod mat faktiskt. Längtar (hoppas) till New York! Grabben från Florida jag snackat med är 20 år och har aldrig varit i NY fast han bor i samma land! Fast det är väl iofs en bit mellan Florida och NY. De har fasen 28 grader där i Florida :( Fast nu är det faktiskt sol här i Djurås åtminstone. Får väl pallra mig ut innan det börjar regna igen! Puss!
 

Ett viktigt inlägg

Jag har panikångestsyndrom.
 
Jag vet att jag har skrivit om det förut, och några av mina närmaste har varit med när det har hänt, så det är väl många som vet om det egentligen. Det är bara det att det var först igår som jag erkände det för mig själv. Så nu erkänner jag det för alla andra med tänkte jag.
 
Jag fick min första panikattack några dagar innan min första flygresa, när jag var femton. Fick ett astmaanfall, tog för mycket medicin och fick hjärtklappning, blev rädd och började hyperventilera. Den gången var det ingen som visste vad som hände, allra minst jag. Det var mitt i natten och jag gick in till mamma som blev nästan lika rädd som jag. När jag började krampa och domna i händer och läppar så ringde hon sjukvårdsupplysningen som berättade vad som hände. Till slut lugnade jag ner mig, men var väldigt rädd.
 
Efter detta gick det ett par-tre år. Jag tänkte att det var en engångsgrej och glömde det. Tills jag fick en tillsägelse/utskällning i skolan inför ett rum fullt med folk. Där kom den andra panikattacken och jag fick bli hämtad från skolan. Sedan dess har panikattackerna kommit lite då och då, någon gång efter att ha sett en hemsk hemsk film, men oftast i situationer när jag känner mig pressad. Vid bråk eller när jag känner prestationsångest.
 
Jag har väl mer och mer insett att det inte är en engångsgrej, men ändå tänkt att ja okej, jag får panikångest ibland.. men det är knappast som att jag är en av de där som "har" det. Jag har alltid tänkt att detta klarar jag själv, det är lugnt.
 
Igår började jag dagen med en panikattack före frukost, och det var då jag insåg att det inte är okej. Mamma hade fått ett telefonnummer av en bekant till ett företag som behövde personal och sade till mig att jag skulle ringa numret och fråga. Och helt utan anledning kommer panikattacken som ett brev på posten. Min självkänsla är i botten och det känns som ett helt omöjligt uppdrag, jag klarar inte av det. Jag klarar ingenting. Jag kan inte ringa, och jag känner sån press (som egentligen inte finns) att jag bara hyperventilerar och gråter.
 
Fy fan vad jag kände mig dum i huvudet och onormal.
 
Vi åkte i vilket fall som helst upp till arbetsförmedlingen sen och pratade med dem om att jag inte mår bra för att de ska kunna hjälpa mig på olika sätt. Fick skriva på papper osv och det kändes så jävla bra att bli tagen på allvar. Det finns så många som tror att man gör sig till och överdriver och bara tycker att man är töntig. Jag kan berätta att när man är inne i en panikångestattack finns det inget som heter "skärp dig" eller "lugna ner dig nu" eller "sluta fjanta dig". Jag har fått många konstiga blickar från folk som inte fattar, man får höra "det är väl bara att sluta andas sådär fort". Det trodde jag också.
 
En sak ska ni veta, och det är att man känner sig så jävla onormal. Man känner sig verkligen DUM I HUVUDET. Jag försöker inse att det faktiskt är mycket vanligare än man tror och att det inte är mitt fel men jag skäms otroligt mycket när jag får en panikattack. Det är en väldigt jobbig känsla och jag vet inte ens om jag kommer att våga publicera det här, det är trots allt väldigt utlämnande.
 
Jag försöker att se det logiskt. Egentligen är det faktiskt ingen big deal alls! Egentligen är det bara som en allergi! Människor som har en allergi reagerad mot olika ämnen, och människor med panikångest reagerar mot olika situationer. Man får som en "allergisk reaktion" en stund, och sen går det över. Personer med allergi ses ju inte som konstiga, eller hur?
 
Det som är viktigt är dock att förstå att oftast "finns inte" panikångesten. Jag är precis som vanligt, men ibland får jag en "allergichock". Allergiska reaktioner har man inte hela tiden. Inte panikångest heller! Det kan gå flera år mellan gångerna då jag mår precis som vanligt. Nu på onsdag ska jag till vårdcentralen och få tips på hur jag kan jobba mot panikattackerna så att jag kan motverka dem, och det känns jättebra.
 
Vet egentligen inte vart jag vill komma, haha. Bara folk förstår att det är INGEN BIG DEAL! Jag har stress-allergi bara.
Fy fan vad läskigt det är att publicera detta.
 

onsdag

Hejsan svejsan.
Jag fryser och tycker att det är dags för lite sol. Det har ju faktiskt slutat regna nu i alla fall, JIPPIE!
Sitter här och lyssnar på Koppången, finaste melodin. Skitfin är den faktiskt. Kan se mig själv i New York med hemlängtan lyssnandes på den här låten, haha. If I ever get there..
 
 
Snart ska jag in till Kupolen med Sabina och titta lite. Jag är på sånt shoppinghumör! Jag har inte haft pengar till kläder på länge och det har jag väl egentligen inte nu heller. Men ändå.. Haha.
 
Var i Borlänge igår med, hos pappa en sväng och åt middag. Jättemysigt!
 
/Lisa

GEEE MIIIG JUICEEN!

Bästa reklamen just nu måste ändå vara provivas "Är det juice?" Älskar den, heeelt underbar. Det är sååå jag och min lillebror...
 
 
 
-Kan jag få juicen?
-Nej!
-Ge mig juicen!
-Aah, gott! Men inte juice.
-Hörni..
-Men pappa visst är inte det här juice?
-Ahh, njaaeh...
-Där ser du.
-Men det är väl en juice!
-Vem säger att det är en juice?
-Hejhej.
-Ge mig juicen!
-Jag ser ingen juice.
-Juicen, ge mig juicen, ge mig juicen!
-Det är en magdryck.
-Precis!
 
Den drygaste är den där jäääkla EEEEEEN ÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖL EN ÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖL som de har kört i hundra år nu, liite trött på den. Ändå fastnar den i huvudet... EEEEEEEEEEEEN ÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖL
 

I follow rivers

Mår bättre idag.
Tro det eller ej men jag har vart ute och klättrat runt i skogen idag haha. Jösses vad mycket vatten det var där. Bäckar istället för stigar. Roligt! Stövlar är en underbar uppfinning, älskar fan att plaska i vatten haha! Ett väldigt underskattat måndagsnöje. Vem säger att man inte får vara barnslig? Inte jag!
 
Dock så var det väldigt skönt att komma hem och krypa i en torr pyjamas och äta nudlar sen när man var genomblöt. Och nu får det nog allt räcka med regn va? Vill inte ha översvämning här med. Lite sol skulle sitta fint! Då bestämmer vi det? Bra.
 
 

Jävla allt

Hatar allt idag, är arg och ledsen och irriterad på allt! FAN! Dra åt helvete. Pissdag.

Opa opa!

Hej hallå!
Här sitter jag och lyssnar på Antique - Opa opa! På höög volym och höjer och sänker och höjer och sänker för det låter kul då. Remix Lisa style. Haha. Brorsan är här ifrån Storstan med stort S, moster var här men åkte hem i morse. Idag har vi badat på äventyrsbadet och grillat. Strax ska jag gå och ta ett glas vin för tredje kvällen i rad. Jag som inte ens har gillat vin förut.. vad hände liksom? Men har man besök så har man och smittar de mig med vin-tyck-omning så gör de det!

BYE!

Like a girl gone wild

Jag är sååå bra på att sjunga med i låtar. Extra bra på låtar jag kan texten till... men även andra låtar!
Den här till exempel:
 
 
Kan inte texten! Ungefär såhär låter det när jag sjunger med: LA LA LA LALA LALA LA LA LA LALA LALA LA LA......AH-AH-AH..........AH-AH-AH..........EEH EEH, ........ÅH-ÅH-ÅH! ......AH-AH-AH..........AH-AH-AH..........EEH EEH, ........ÅH-ÅH-ÅH! OH-OH-OH! ........OH-OH-OH! ..............I won't be waiting for this LA LA LA LALA LALA LA LA!
 
Mycket vackert. Ibland känner jag för att sjunga med till ALLA låtar när jag åker bil. När det kommer låtar jag bara kan melodin till byter jag ut den riktiga texten mot kkagjlifygkahgkhnggggggggghdhnnhfhnmmmmmgjg tills det kommer en textrad jag kan.
Typ Madonnas "Girl Gone Wild". Den börjar jag iofs lära mig, men det kan låta typ såhär:
 
"It's so hypnotic! The way jhhagfdhdhdhdh, hlskjlsyysh, jhgsfsf. It's so erotic! This feeling can't be beat khgahjfshg. Ljasgkjafc. Jskhsfjgs DESI-I-I-I-IRE, jkaghhgaga slahahh I'TS COMING RIGHT DOWN to the wi-i-i-ire HERE IT COMES! WHEN I HEAR THEM 808 DRUMS! It's got me singing HEY-EY-EY HE-E-E-E-EY, like a girl gone WILD! A good girl gone WILD!
 
Hehe. Am I the only one?

Min rädsla

Jag är rädd för att inte våga åka iväg. Att det aldrig blir av. Att jag ska göra precis som med allt annat och skjuta upp det tills det helt enkelt inte är ett alternativ längre. Att jag ska tveka så mycket så att jag till slut bara stannar hemma.
Törs jag åka till New York helt själv? Vill jag verkligen det? Jag vill inte svara nej på de frågorna. Jag är trött på att inte genomföra nånting. Jag är trött på att ha en självkänsla som är på nivån "Nej jag skulle aldrig klara av att jobba i kassan på Konsum, jag skulle bara göra fel". Jag vill ha "Självklart kan jag åka själv till USA och plugga ett halvår, see ya later" - självkänsla.
Fuck. Känns som att det aldrig kommer hända, bara en dröm som jag kommer att kasta bort. Jag är väl för feg, som vanligt. Sen sitter jag där när jag är 40 med barn och man och villa, volvo, vovve. Och så ångrar jag att jag aldrig var en do-er som vågade göra saker. Jävla skit.

Lucky number three

Tre saker jag inte förstår mig på:
  • Folk som röker.
  • Mig själv och hur jag resonerar ibland.
  • Människor som orkar vara otrevliga och bråka hela tiden
Tre saker som finns på mitt skrivbord:
  • Godispapper
  • Pengar
  • Nycklar (betyder otur, jag vet!)
Tre saker jag gör just nu:
  • Lyssnar på musik
  • Googlar långtidsboende i New York
  • Kollar Facebook
Tre saker jag vill göra innan jag dör:
  • Flyga luftballong
  • Ta dykarcertifikat
  • Bila coast-to-coast i USA
Tre saker jag kan:
  • Vissla
  • Stå på händer
  • Göra jättegod chokladmousse
Tre saker jag inte kan:
  • Göra handvolt
  • Prata kinesiska
  • Lyckas med ugnspannkaka
Tre saker jag tycker att du ska lyssna på:
  • Morgonpasset i P3
  • Beyoncé
  • Mig när jag försöker säga nåt
Tre saker jag skulle vilja lära mig:
  • Handvolt
  • Klara mer än tre varv i pirouetter
  • Laga mat bättre
Tre favoriträtter:
  • Kyckling med grön curry och kokosmjölk
  • Tacopaj
  • Torsk med curry och paprikakrydda, ägg och tomat

Like kids want candy

 

RSS 2.0